Sitter vid datorn.

Det är lite ovanligt att jag sitter och skriver bloggen vid datorn men idag kände jag att det var här jag ville sitta och skriva av mig 🙂 Jag har en oro i kroppen som inte vill komma ut. Så jag tänkte försöka skriva så att jag blir av med lite av den oro som jag har i kroppen.

Jag är här i gästrummet med onda händer och ond rygg, sitter på den gamla regissör stolen som jag för länge sedan tog ifrån mamma och Magnus butik i slutskedet av denna. Jag älskar den och jag känner mig som mest kreativ när jag sitter med saker som påminner om hemma. Som påminner om dem som jag har börjat sakna mest och har väldigt dåligt samvete över att det var så länge sedan vi sågs. Saknar er så sjukt mycket hela familjen och vänner och alla där omkring. Jag är så ledsen över att min kropp gör så att jag inte orkar, att resan blir för lång och ja är för svag.

Jag går med en oro och dåligt samvete för alla de julklappar som finns nere i källaren som väntar på att få slitas upp, längtar efter att få se era ansiktsuttryck när ni får det till er.

Ett dåligt samvete över att ha missat både En första födelsedag och en första jul. Och känner mig ganska ledsen över att jag missar så mycket av den lilles första stora steg i livet. Jag var inte beredd på att detta skulle bli så svårt att flytta hit, Jag har ju flyttat förr men det känns som om det varit jobbigast för mig denna gång. Jag vill ha er nära och vara med er men får nöja mig med att ni hör av er när ni har tid och försöka få tag i er när jag vill prata med er. Jag vill verkligen att ni ska veta att jag saknar er och att detta är jobbigt för mig.

Mitt förhållande med Älsklingen är fantastiskt, kan inte säga annat och jag vet och känner att det är på riktigt vilket gör att det kommer bli krångligt för er att vara med i vårt liv med djuren, eventuella husköp, förlovning, bröllop och andra milstolpar som kommer vara i vårt förhållande. Det känns så jobbigt att det är så långt mellan oss, att jag inte längre kan åka till er över en helg. det krävs mycket panering och mycket av min kropp för att det nu ska fungera att vi ska ses.

Jag älskar att bo här uppe i norr, jag mår bättre än vad jag gjort på länge och har en bra början på ett nytt kapitel i mitt liv men att må bra har gjort att det har blivit ett ganska hårt pris för mig att betala, distansen till er min familj.

Det ska tilläggas att de senaste förhållanden jag haft så har jag blivit avskärmad från er av olika anledningar och nu när jag äntligen fått tillbaka er så hittade jag mig själv och min kärlek och mitt mående 100 mil ifrån er. Jag önskar att det kunde vara lite närmare och så men vi får försöka göra det bästa av situationen.

Jag hoppas att ni förstår att jag älskar er otroligt mycket, och att jag längtar efter er så det gör ont. Och att mitt liv här uppe gör att det känns som att allt fallit på plats. Mitt liv är fantastiskt och jag är så glad att jag har dig älskling men det är tungt att jag känner en saknad till min familj. Men snart så kan jag säkert komma ner ❤ och ni är alla välkomna hit <3<3

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s